en dos skugge på morgonkvisten

"när jag ser små flickor som går arm i arm för att de är bästisar så gör det så ont i mig att jag vill grina. Man ser direkt vem av dem som är den elaka och man ser vem som inte mår bra men är för liten för kunna förstå vad som är fel. Hon tror att allt är som det ska, hur ska hon förstå att hon inte skulle behöva ha som hon har det? Hon tror ju att även den elaka mår som hon själv, jag tror inte ens hon uppfattar henne som det minsta elak. Det enda jag vill är att skydda den lilla flickan mot den elaka och berätta för henne att hon kan välja att leva sitt eget liv på ett helt annat sätt. Tänk att få detta berättat för sig i tid, innan allt är för sent, innan livet förstör en."

"Jag har två liv. Det ena är inkapabelt till att göra nånting överhuvudtaget. Det andra är jättesjälvstyrande och vet exakt vad det vill. Det ena livet är livrädd för att göra saker ensam, det är rädd för att vara ensam och själv och det klarar inte av att utföra nånting själv. Det andra livet är jättestarkt och älskar att just vara så starkt och vill inget hellre än att fortsätta vara starkt och det vet att det klarar av allting, precis allting klarar det av. Men det livrädda livet tar över och livrädda livets hjärna är som hos en sjuåring och allt är läskigt och det vill att nån stor säger åt det, att nån stor säger nånting snällt, att nån stor bara säger nånting, förstår ni vad jag menar?"

- Saker under huden, Linda Skugge. LÄS!



Idag ska jag sitta barnvakt och förhoppningsvis övningsköra!